SikaMikaNico

Nikotin. En äcklig fiende som jag känner en otroligt stark hatkärlek gentemot. Jag älskar den för att den bringar lugn och ro när jag känner mig stressad eller orolig över något. Jag hatar den för att det enda den vill göra är att skada mig, ta över min hjärna och få mig att spendera flera tusentals lappar. På vad ?

En pinne som man tänder på och som man sedan suger på så att man kan få i sig ett X antal giftiga kemikalier.

Why?

Efter att ha varit en rökare i 6 år (!), kan jag med gott samvete säga att jag har fått nog. Jag känner det redan, hur min kropp har börjat ge efter för små saker och jag är bara 20 (snart 21) år. Har jag ryggproblem eller nackproblem nu så kan jag lika gärna antingen skjuta mig själv i huvudet eller börja bläddra runt i rullstolskatalogen och se ifall jag hittar någöt passande. Anledningen till att jag känner så här är för att om Gud är på min sida och jag har några år kvar att leva på den här jorden så vill jag helst inte tillbringa den tiden på ett sjukhus. Jag vill leva, och om en jävla cancerpinne ska få stoppa mig från det ja då är jag bara dum.

Jag har varit rökfri i 5 dagar vilket inte är någonting att skryta om med tanke på att jag klarade 2 veckor förra gången. När jag har passerat 2 veckors-barriären då kommer jag känna att jag har uppnått ett litet mål.